I en djungel av kläder

Varje dag letar jag i samma klädhög efter nånting att ha på mig och om jag hittar något eller nöjer mig är helt beroende på hurmör. Jag gillar inte när allt blir slentrianmässigt och förutsägbart men kan inte heller förnya mig hela tider. Men vissa dagar passar kläderna bra andra inte. Det är samma sak med musik och allt annat.

Dock trivs jag bra med mitt heltidjobb det e bara tiden omkring jag måste göra något av. Det som idag går till mestadels tv-tittande.


Igår jobbade jag på klubben, vilket kanske inte var helt genomtämkt så man jobbar heltid med tidiga morgnar och långa dagar. Den här helgen ska man även till föräldrarna så ingen onödig vila här intte. En vecka kvar till julafton men jag tänke inte så mkt på det. det får bli vad det blir.

//Mac

dags för en uppdatering- eller??

Jag har inte varit så pigg på att blogga på sistone. Mest eftersom jag ännu inte känner att mitt liv just nu ändrats så pass att jag har något att skriva om dels att jag inte sitter vid datorn lika mkt. Jag har ju heltidsjobb nu och de tar en del ork som annars skulle spenderas på ältande och den tiden är jag glad för att den försvinner. Sen att mitt kärleksluc bara verkar stå still.- Får sörslag från helt fel håll och i övrigt är man bara förvirrad och vet inte vart man ska vända sig. Visst tålamod är en dygd men hur länge ska man vänta egentligen?

Jobbet rullar på och det går bra. Hoppas lite att det kan bli nån fortsättning på något sätt men det vet man ju inte. Hoppas bara på mer jobb till våren oavsett var det vlir och även på kärleken var den än kan vara.

// Mac

det där med kärleken- får man en chans till

Pratade med en killkompis jag hade känslor för för ett par veckor sen och sen en till-oturligt nog var ingen av dem intresserade på samma sätt. Får man en andra chans att förklara sig eller ska man bara släppa det och gå vidare och i så fall till vad. Det tar tid för mig att fall för någon och det går så fort att få ett nej. Och sen tar det tid att släppa det också. Se personen som bara en kompis fastän ingenting har förändrats. Jag är en bra kompis och det är ju bra men ibland vill man bara ha ut lite mer. Behöver inte vara så allvarligt men vill bara att något ska hända. Helst snart. Orkar bara inte vänta längre när jag inte vet vad eller vem jag väntar på.

Å andra sidan har man heltidsjobb och det fungerar bra. En kollega som pratar lite väl mkt har väl alla haft nån gång.


//Mac