Stockholm och "ny" dator

Igår var bode en rolig och uttröttande dag. Jag åkte upp till stockholm för att hjälpa Barncancerfonden att dela ut böcker mot eventuella bidrag. 17000 böcker skulle delas ut av volontärer dels från fonden, medlemmar och överlevande. Just att både jag och Barncancerfonden fyller 30 i år och jag var sjuk när föreningen kom till gör att man känner ett starkt engagemang för deras arbete. Idag köpte jag en dator av en kompis, en Mac som jag fick för 4000. Vet inte om det var en bra eller dålig affär men hon behövde pengar och jag behövde en bättre dator så båda var nöjda. Och snart har jag mitt efterlängtade svar. Innan veckan är slut ska jag veta. Nu blev man lite nervös eftersom det kan gå hur som. Man hoppas ju på det bästa men man vet ju inte säkert, är lite bländad av mina egna känslor i det här fallet, vilket inte gör väntan roligare direkt. Men oavsett vilket får man ju gå vidare utifrån det, onödigt att dra ut på det längre nu. Det mesta känns positivt just nu så man hoppas ju men vill inte ta något för givet innan man vet... //Mac

Heltidsjobb från måndag

Trevligt att ha jobb igen. och att vara konsult igen. Känns lite konstigt eftersom man var så nära fast anställning men det blir nog fler chanser till det. Just nu får man bara göra lite annat. Företaget jag ska till ha jag varit på innan och de ville ha tillbaka mig så det är ju positivt. Som det ser ut nu ska jag vara där hela juni och Juli sen vet jag inte men det blir säkert något annat efter det. Jag är inte orolig. Efter 4 år som konsult har man vant sig vid detta faktum. Fast nu är det lite ovant förstås. Men man vänjer sig, det gör man alltid. Längtar till fredag och hoppas mina biljetter hinner komma med posten imorgon, beställde dem i tisdags så det borde gå annars hoppas jag det går att hämta ut nånstans. Nu hoppas jag bara att resten av vardagen löser sig nu när jobbet är säkrat men det handlar om en annan slags oro där. Vet ännu inte vad som är rätt och fel..men hoppas jag får en chans att lära mig av mina misstag. Men men ett problem löst jag har jobb=) //Mac

ett jobb- en chans

Ja nu börjar det verkligen hända saker. De ringde först från bemanningen sen från en annan bemanning med ett bättre uppdrag. Så på måndag börjar jag jobba heltid igen om allt går som det ska. På fredag ska jag till Stockholm och hjälpa barncancerfonden att dela ut böcker. Lite komiskt att man är lika gammal som dem och var sjuk samma år som de bildades. Det gör att man vill hjälpa till just nu. Så man åker till Stockholm för en bokutdelning. var längesen man gjorde en sån impulsgrej men det känns bra, sen börjar man jobba nästa vecka. skönt. allt annat får lösa sig med tiden och jag hoppas ju på det bästa förstås. Jag gör detta trots att det är ideelt och jag får betala resan själv, sån är jag=) //Mac

förvirrad inför framtiden

Just nu vet jag varken ut eller in och detta faktum skrämmer inte bara mig utan mina vänner. Jag vill ha trygghet men även ´viss oförutsägbarhet. Året som varit bjöd på mycket trygghet, ett fast jobb, en pojkvän, mina tankar gick i banor som jag inte vågat tänka tidigare och helt plötsligt var det borta. Vet inte vad som är värst nu att jag inte kan fatta vad som hände eller att jag ältar misstagen jag anser jag gjorde vilket jag nu inte kan göra något åt förrän jag befinner mig i en liknande situation. Jag behöver ett jobb och en chans till och den här gången lovar jag att göra mitt bästa och inte ta saker för givet, men jag måste komma vidare hur framtiden än ser ut. Det är inte framtiden som skrämmer mig just nu utan nuet och hur jag inte kan hantera denna väntan, jag vet inte om jag ska vänta eller agera. Leta jobb eller bara hoppas på det bästa att tiderna blir bättre och man ska få komma tillbaka. Jag vet att jag måste söka jobb för att få a-kassa och det gör jag men just nu vet jag inte vad jag vill göra, mina planer gick i stöpet och jag vill bara resa mig upp och kämpa vidare men något håller mig tillbaka men jag vet inte vad. som om det är något jag måste veta innan jag kan fortsätta men jag är alldeles för chockad och förvirrad för att se vad Nej ge mig ett jobb så löser man ett problem i taget sen. Bara dröj inte för länge //Mac

Det löser sig snart

Jag har en stark känsla att det kommer att lösa sig eller i alla fall bli bättre inom de närmsta veckorna. Att det kommer att ta lite tid man i efterhand kommer jag förstå varför detta hände. Tills dess är det bara att göra det man kan för att hålla sig sysselsatt trots att man är sysslolös. fokusera all energi på att söka jobb och ta bort lite av stressen från det andra som inte kommer kunna lösas nu. ska även kolla upp möjligheten att fixa med studierna om detta skulle bli långvarigt vilket jag inte hoppas. Som jag tänkt innan är att ta upp studierna i oktober eller november och göra så mkt man kan innan man påbörjar c-uppsatsen i slutet av mars. Känner mig inte jättepeppad inför det just nu men bättre än att inte göra något alls. Man vill inte fokusera på problemen längre utan på lösningarna //Mac

Jag trodde jag hade allt jag ville ha

..och sen försvann det.. i alla fall delar av det. Jag hade heltidsjobb pojkvän och en fast inkomst. jag trodde jag var lycklig. Kanske var jag det. Nu när jobbet och pojkvännen försvunnit ur bilden ser man saker på err annat sätt. Nog var man glad och det funkade bra, men hade det funkat i längden. en del saker fungerar ju tills man vant sig och vill ha mer. Men avsaknaden av dessa två har gjort att jag har tänkt mer än vanligt. Jag har ältat, diskuterat filosoferat och undrat över allt och ingenting. Nu har jag lagt det bakom mig. vad som händer finns bara i framtiden om det ens finns en framtid för det men det jag menar är att det är ingen ide att älta det förrän det i så fall skulle dyka upp något som förändrar det som redan har hänt. jag behöver släppa nu och gå vidare helt enkelt. Imorgon är en ledig dag då man inte behöver leta jobb eller springa hit och dit. imorgon ska jag bara ta det lugnt och njuta och ladda inför veckan som kommer, blir nog lättare med jobb kring månadsskiftet när det är mkt att göra. ibland måste man få slappna av och vila också så man kan ta nya tag. Nu gäller det!! //Mac

två overksamma veckor med en massa funderingar

Nej det har inte blivit så mycket jobb på sistone. inget allas faktiskt men det gick bra att skriva in sig på arbetsförmedlingen. Och pappersarbetet till a-kassan är på g, så nu skickar man ansökningar och hoppas på det bästa. I andra avseenden har man gjort sitt och väntar på resultatet. Det är bara jobbigt att vänta. Jag vill att saker ska hända men inte förstöra något genom att stressa fram ett svar. Det får ta sin tid och jag vet att det kan gå åt båda håll. Min hjärna börjar redan anpassa sig efter ett positivt eller negativt svar. oavsett vilket behöver jag ett jobb snart, tråkigt att bara gå hemma och tänka på vad man haft och vad man kan ha. I'm a doer not a thinker.. at least not all the time. //Mac